Ansiktsröntgen.
Doktorbesök/Förnedring. Jag fick röntga huvudet igår( det känns som att man vill stava det röntka), jag hade aldrig tidigare gjort det så det var lite utav en upplevelse. Jag fick sitta på en stol, med ett superosexigt bälte runt midjan i azurblått och trycka aniktet mot någonting som såg ut som en fyrkantig darttavla. Näsan skulle pricka det röda i mitten och hakan skulle även den nudda tavlan. OM det inte var nog med det skulle man gapa så stort man kunde. Gapet då man avgjuter tänderna hos tandläkaren framstod plötsligt som en bagatell. Tandläkarens övervåld skulle här varit välkommet. Här skulle det gapas utan ranson, jag har aldrig, då menar jag verkligen aldrig gapat så stort i hela mitt liv.
Gapandes på stolen, men azurblått bälte, med näsan och hakan fastlimmade på darttavlan kände jag mig extremt, ja, löjlig. Men det var bara att tackla. Det visade sig hur som helst att jag har bihåleinflammation, streptockoker i halsen och en bakterie i ögonen. Allt hänger ju ihop där inne. Hon förklarade för mig att hela jag var inflammerad från halsen och uppåt. Tack, det var kul att höra.
Olivia, min slagskämpe mår heller inget vidare. Hon har halsböld. Har fått intravenöst medicinering och ska eventuellt bli uppskuren i halsen. Jag tycker så synd, så synd om henne. Om du läser det här Olivia så finns jag här i våran lägenhet. Jag och träpanelen väntar trofast på dig.
Imorrn är det nyårsafton, kan ni förstå det? Det är helt absurt. 2007 känns bara som något litet obetydligt blad i almenackan. Vad hände? Om man tänker tillbaka på det känns det i och för sig ganska avlägset att sitta i skolbänken och plugga kalla kriget just nu. Eller ta studenten. Trots att jag fortfarande sjunger studentsånger så vill jag aldrig bevittna en till studentperiod. Det tog musten ur mig. Jag är ganska fascinerad över hur man orkar hålla på och köra samma agust och lotta lekar under en fyramånadersperiod. Varför tröttnar man inte och säger upp sitt deltagande? De som kör lambo där på slutet måste vara riktiga krigsveteraner. På tal om 2007 tänkte jag ha en liten bildserie med årets bästa händelser, är inte det så där typiskt bloggit? Jag lovar att alla har det, det ger mig totala cravings.
Så jag ska ge det till er som Ola Andersson skulle säga.
Hej så länge.
Gapandes på stolen, men azurblått bälte, med näsan och hakan fastlimmade på darttavlan kände jag mig extremt, ja, löjlig. Men det var bara att tackla. Det visade sig hur som helst att jag har bihåleinflammation, streptockoker i halsen och en bakterie i ögonen. Allt hänger ju ihop där inne. Hon förklarade för mig att hela jag var inflammerad från halsen och uppåt. Tack, det var kul att höra.
Olivia, min slagskämpe mår heller inget vidare. Hon har halsböld. Har fått intravenöst medicinering och ska eventuellt bli uppskuren i halsen. Jag tycker så synd, så synd om henne. Om du läser det här Olivia så finns jag här i våran lägenhet. Jag och träpanelen väntar trofast på dig.
Imorrn är det nyårsafton, kan ni förstå det? Det är helt absurt. 2007 känns bara som något litet obetydligt blad i almenackan. Vad hände? Om man tänker tillbaka på det känns det i och för sig ganska avlägset att sitta i skolbänken och plugga kalla kriget just nu. Eller ta studenten. Trots att jag fortfarande sjunger studentsånger så vill jag aldrig bevittna en till studentperiod. Det tog musten ur mig. Jag är ganska fascinerad över hur man orkar hålla på och köra samma agust och lotta lekar under en fyramånadersperiod. Varför tröttnar man inte och säger upp sitt deltagande? De som kör lambo där på slutet måste vara riktiga krigsveteraner. På tal om 2007 tänkte jag ha en liten bildserie med årets bästa händelser, är inte det så där typiskt bloggit? Jag lovar att alla har det, det ger mig totala cravings.
Så jag ska ge det till er som Ola Andersson skulle säga.
Hej så länge.
Kommentarer
Trackback
