Årets radarpar.

'
Det var inte på många skivor ni inte gick hand i hand. Minns att ni hade en dejt på Bryggan i Gåshaga och även en picknick ute i naturen på tapeten. I vilket fall som helst var ni under studentperioden ett äkta radarpar. Filip och Fredrik, Bamse och Nasse, Hitler och Mao, Bockarna Bruse (två av dem), Lilly och Sussi, Systrarna Graaf. Jag kan fortsätta i evigheter, men ni slår dem allihop.
Årets Fest!

Inte för att vara självgod eller nöjd men att vår skiva var årets fest är jag säker på. Sen kräver jag inget medhåll. Jag vet dock att arrangörerna: Jag själv, Olivia, Siri, Daniella, Bella och Cornelia är eniga om beslutet. Vi sitter ju trots allt här tillsammans i Verbier. I samma båt. Igen. Allt tack vare skivans magi. Temat var Rockbal. Alla var bjudna. Nästan alla kom. Förutom Nice Guys. Hela deras crew dissade oss stenhårt. Dem var ändå med på sitt sätt. I ett tal tillägnat Bella.
Årets skåning/göteborgare.

Oscar Gertsson, du är härmed utnämnd till årets skåning/göterborgare. Du uppfyller vilken stereotyp bild som helst utav hur en skåning/göteborgare ska vara. Jag gillar stereotyper. Han har spelat fotboll, har kort blont hår, jobbar som bartender och har surfat på Bali. Vid detta ögonblick står han i kalsonger på vår balkong och dansar till "på rosa moln" och klipper sig själv med en kökssax. Kan det bli mer skånsktgöteborgigt?
Årets "Mot alla odds".

Amanda, Amanda, Amanda. Det finns ingen som förtjänar denna titel bättre än du. Du vet en anledning jag syftar på, den som rör dig och mig. Sen att du mot alla odds överlevt det här året, du har mot alla odds lyckats ta dig fram kring din något överdrivet snirkliga väg. Du har lyckats finna kärleken, mot alla odds. Äntligen. Jag önskar dig och Robin all lycka det kommande året. Jag menar det! Hoppas att du mot alla odds, får ett bättre år än förra. Jag älskar dig min fina flicka.
Årets förvandling. Munken Bella.

Bella har genomgått en förvandling, från en partyprinsessa utan gränser till en munk lika lugn som Dalai Lama. Isabelle Rosen är därför utsedd till årets munk. Frågor som: "vad har hänt med Bella!?" "vad är det för fel på henne?" har hörts upprepande gånger under resan och hon har överbevisat många fler än sig själv. Skulle inte bli förvånad om hon hädanefter går runt som en asket med en liten kopp för att tigga ihop dagens enda måltid. Snälla Bella. Mårtensdotter. KOM TILLBAKA!
Årets Creddnojja.

RASMUS WALTER LIDÉN. Ett helt blogginlägg tillägnat just dig. Du klär dig grymt snyggt, coolt, hippt, fräckt, kaxigt, trendigt, jag håller med. Men, du är årets Creddnojja. Affärer som Cali, Boutique Sportif, Esteter kom hit är de enda du tittar åt. Du är helt insnöad och vägrar besöka stureplanskvarter oavsett avsett för shopping eller uteliv. Söder ska det vara. Men Berns är okej. Där har du i vilket fall som helst sällskap av dina CLEANA kompanjoner Siri Looft och Isa Otter. Jag hoppas du trivs i kreddglasen (dina onödvändiga glasögon i storlek XXXXXL), halsdukarna, tishorna och parkaserna nu i vintermörkret. Akta så du inte smälter in för bra i inredningen på Weekdays, det finns en risk för att vi inte hittar dig när vi kommer in då. Vi saknar dej och din "chillade" attityd gentemot allt. Ta med din Creddnojja och kom och hälsa på nu.
Årets "Nej du kommer inte in, du är FÖR full"

Siri, du är en av de många nominerade men du tar titeln. Jag kan bara beklaga de oräkneliga gångerna du fått höra denna kommentar det här året. Du har inte ens lyckats undvika "du är för full" här i Verbier. Du tacklar det i och för sig bra. Du har övat in ett par riktigt effektiva bitch-backs. Typ: Jag är nykter. Jag går ett varv runt kvarteret. Nej jag är inte full, jag ser bara jättefull ut. På senaste tiden har jag dock märkt att du har övergett kämparglädjen lite, oftast så har du redan insett att det vakten har att säga är sant och du tar bara emot kommentaren och går hem. Bättring vill jag se under nästa år.
Årets Minneslucka.

Daniella Peri. Verbierresan är sedan den sjunde december ett töcken, en dimma, ett moln av minnen som utan sammanhang placerats helt fe synkade i hennes huvud. Hon förtjänar titeln. Hittils har hon lyckats tappa bort en plånbok som legat hemma, somnat i en snödriva, fått en ångestattack, glömt bort beställningar på sitt jobb, misstagit killar för att vara andra killar och sovit med min lillebror. Ovetandes. Daniella Peri är en minneslucka. Världens bästa sådan. "What I did yesterday didn't happen if I can't remember it". Joina gruppen på Facebook.
Årets Familj.

Lippi är den helylliga modern som inte riktigt kan hantera sina barns upptåg. Mirsh är den stenhårda pappan som likt 50-talets köksbordsideologi inte har empati för någon. Stenseriositeten kommer i kontrast med moderns linderliga blick. Jocke och Amanda är två galna ungar som har lärt sig att man ska le på foton, mer än så visar inte deras tillintetsägande blickar. En viss ointelligens kan skildras ifrån dottern.
Årets Pundarögonblick.

Linn Nordwall. Jag älskar och saknar dig men Pete Doherty framstår som en len liten nyponros framför dig på den här bilden. Därför utnämner jag denna bild till årets pundarögonblick. Det är onekligen en av mina favoritbilder från det gågna året. Kråkan.
Årets Pyroman.

Denna bild knäpptes utanför Dippan i Åre. Vi får återigen tacka Cornelia. Här är hon precis i färd med att sätta eld på en korg full med löv. Efter hon gjort det tar hon en stav (vet ej varifrån hon fick den) för att kontrollera branden. När den sedan är släckt sätter hon sig i taxin. Inte ensam, den nysläckta korgen är med henne. Siri skrattar så mycket att hon ramlar ur taxin. När de kom hem hade de efterfest och efter ungefär en dryg timme frågar sig sällskapet var Nea är. De tittar ut genom dörren och ser att pyromanen är kvar i taxin.
Årets mest spridda MMS.

Freppa. När var det här? Om jag inte minns helt fel var det på valborg, hemma hos Andrea Axelson. Du var så trött/apfull att du inte hann in till sängen så du valde heltäckningsmattan. Tycker inte det ser helt fel ut. Den största frågan är vad du gjorde hemma hos din ärkefiende. Kanske var det en plötsligt terrorbalans som infann sig efter det som verkar ha varit en överkonsumtion av alkohol. Jag vill jätte gärna veta. Berätta för oss.
Årets Fylla!

Jag ska vara klyschig. En bild säger mer än tusen ord. Tack Cornelia för ditt bidrag.
p.s. Hon bröt tån samma kväll.
d.s. Den är fortfarande sne.
Årets Resa: Indien.

Årets resa blir definitivt Indienresan. Vi åkte dit på fältarbete med två halvklasser från Gångsätra. Vi skulle skriva vårt projektarbete. Jag har aldrig varit med om en mer upplyftande resa. Trots färder på tåg med bajs på spåren, sovandes i tältsängar fyllda med loppor, trots bristen på hygien och normalitet så var den här resan helt magisk. Under perioden vi var i Indien lärde jag mig mer om både mig själv och om andra människor än vad någon annan kunnat lära mig. Man bemöter jordens baksida och får perspektiv på livet då kvinnor, utan varken tänder, mat eller vatten tycker synd om en för ens föräldrar är skiljda och bor på olika håll. Man får perspektiv på sorgen efter tsunamin då många, exempelvis jag själv förlorade någon/några man höll kär då man ser att dessa människor inte har någonting kvar att ens sörja. Man får perspektiv på livet då en bebis lämnad utanför ett tempel blir statlig egendom. Man ber inte om en större lägenhet när man sett familjer bo i trähyddor i ödemarken. Framförallt lär man sig respektera andra människor och dess egenheter, man lär sig att inte ta saker för givet och att se att allting vi har i livet är relativt. Indien väckte en tacksamhet i mig som jag fortfarande bär med mig, dock glömmer man och låter återigen konsumtionsamhällets materialism påverka en. Men jag kommer alltid bära med mig vad jag lärde mig i Indien för resten av livet! Tack Gångsätra!
Årets Mjukman, Fredrik Reinfeldt.

Tack och lov för maktskiftet. Det var nog det bästa beslut Sveriges invånare tillsammans fattat sen skapelsen. Eller i varje fall sen 1928. Fredrik Reinfeldt, vår statsminister har höga krav att leva upp till vad gällande hans representativa sida och han har sedan maktskiftet inte visat sig särskilt mycket i varken media eller i sociala sammanhang. Han är vår tids tredje yngsta statsminister och jag tycker han är modig. Hans förfader Göran Persson är mot alla odds en begåvad talare. Jag skulle dock vilja säga att han är ganska manipulativ, men vem klandrar honom? Fredrik Reinfeldt väckte oss, de s.k. sovande folket och trots hans brister i det rent administriella så går det bättre för Sverige nu. Därför vill jag utnämna Fredrik Reinfeldt till årets mjukman. Han har visat upp en så mjuk och oklanderlig sida som har fått bebisarna i pampersreklamen att framstå som värsta diktatorerna.
Jag imponerad över hans prestation som statsminister och hur väl moderaterna lyckats uppfylla sina vallöften. Jag fasar över opinionssiffrorna men litar på att årets mjukman har en plan för att rädda Sverige från ännu mer sossar. Kolla hans blick. Hur kan man INTE lita på honom?
Intressant fakta om Reinfeldt: Han har spelat basket i laget TENSTA TIGERS.
Ansiktsröntgen.
Doktorbesök/Förnedring. Jag fick röntga huvudet igår( det känns som att man vill stava det röntka), jag hade aldrig tidigare gjort det så det var lite utav en upplevelse. Jag fick sitta på en stol, med ett superosexigt bälte runt midjan i azurblått och trycka aniktet mot någonting som såg ut som en fyrkantig darttavla. Näsan skulle pricka det röda i mitten och hakan skulle även den nudda tavlan. OM det inte var nog med det skulle man gapa så stort man kunde. Gapet då man avgjuter tänderna hos tandläkaren framstod plötsligt som en bagatell. Tandläkarens övervåld skulle här varit välkommet. Här skulle det gapas utan ranson, jag har aldrig, då menar jag verkligen aldrig gapat så stort i hela mitt liv.
Gapandes på stolen, men azurblått bälte, med näsan och hakan fastlimmade på darttavlan kände jag mig extremt, ja, löjlig. Men det var bara att tackla. Det visade sig hur som helst att jag har bihåleinflammation, streptockoker i halsen och en bakterie i ögonen. Allt hänger ju ihop där inne. Hon förklarade för mig att hela jag var inflammerad från halsen och uppåt. Tack, det var kul att höra.
Olivia, min slagskämpe mår heller inget vidare. Hon har halsböld. Har fått intravenöst medicinering och ska eventuellt bli uppskuren i halsen. Jag tycker så synd, så synd om henne. Om du läser det här Olivia så finns jag här i våran lägenhet. Jag och träpanelen väntar trofast på dig.
Imorrn är det nyårsafton, kan ni förstå det? Det är helt absurt. 2007 känns bara som något litet obetydligt blad i almenackan. Vad hände? Om man tänker tillbaka på det känns det i och för sig ganska avlägset att sitta i skolbänken och plugga kalla kriget just nu. Eller ta studenten. Trots att jag fortfarande sjunger studentsånger så vill jag aldrig bevittna en till studentperiod. Det tog musten ur mig. Jag är ganska fascinerad över hur man orkar hålla på och köra samma agust och lotta lekar under en fyramånadersperiod. Varför tröttnar man inte och säger upp sitt deltagande? De som kör lambo där på slutet måste vara riktiga krigsveteraner. På tal om 2007 tänkte jag ha en liten bildserie med årets bästa händelser, är inte det så där typiskt bloggit? Jag lovar att alla har det, det ger mig totala cravings.
Så jag ska ge det till er som Ola Andersson skulle säga.
Hej så länge.
Gapandes på stolen, men azurblått bälte, med näsan och hakan fastlimmade på darttavlan kände jag mig extremt, ja, löjlig. Men det var bara att tackla. Det visade sig hur som helst att jag har bihåleinflammation, streptockoker i halsen och en bakterie i ögonen. Allt hänger ju ihop där inne. Hon förklarade för mig att hela jag var inflammerad från halsen och uppåt. Tack, det var kul att höra.
Olivia, min slagskämpe mår heller inget vidare. Hon har halsböld. Har fått intravenöst medicinering och ska eventuellt bli uppskuren i halsen. Jag tycker så synd, så synd om henne. Om du läser det här Olivia så finns jag här i våran lägenhet. Jag och träpanelen väntar trofast på dig.
Imorrn är det nyårsafton, kan ni förstå det? Det är helt absurt. 2007 känns bara som något litet obetydligt blad i almenackan. Vad hände? Om man tänker tillbaka på det känns det i och för sig ganska avlägset att sitta i skolbänken och plugga kalla kriget just nu. Eller ta studenten. Trots att jag fortfarande sjunger studentsånger så vill jag aldrig bevittna en till studentperiod. Det tog musten ur mig. Jag är ganska fascinerad över hur man orkar hålla på och köra samma agust och lotta lekar under en fyramånadersperiod. Varför tröttnar man inte och säger upp sitt deltagande? De som kör lambo där på slutet måste vara riktiga krigsveteraner. På tal om 2007 tänkte jag ha en liten bildserie med årets bästa händelser, är inte det så där typiskt bloggit? Jag lovar att alla har det, det ger mig totala cravings.
Så jag ska ge det till er som Ola Andersson skulle säga.
Hej så länge.
Nea.

Namn: Cornelia Nike Dorotea Böttiger
Ålder: Nyss fyllda 18. (Bella framstår som en farmor i jämförelse till denna spoling)
Nationalitet: Svensk.
Smeknamn: Nea, Corre, Cornelius.
Intressen: Alkoholisera, diskutera viktiga frågor, hata Andy Nordengren, försvara den konservativa sammhällsordningen, åka skidor, dansa, gå på afterski, hoppas på det bästa men förvänta sig det värsta, läsa Dn och svenskan varje dag.
Favoritfärg: Mönstrat.
Positiva sidor: Smart, Klipsk, Rolig, Galen, Självförverkligande, Bra problemlösare, Dansant, Snygg, Har hon ett mål lyckas hon vilket känns tryggt.
Negativa sidor: Inte alltid tillräckligt eftertänksam för hennes egen skull.
Musiksmak: House, House, House, Trance. Nea skulle aldrig banga på en Estlandstrance kryssning. Oavsett klientelet.
Favorituttryck: Splendid, Meäh KOM IGEN NU, Asså jag ska bli så full ikväll- sen kommer hon på sig själv med att hon inte alls ska bli det och säger "Ne men faktiskt, jag ska va ganska kontrollerad":
Vanligt beteende: Leendes, skämtandes, diskuterandes.
Mindre vanligt beteende: Rofylld.
Ovanligt beteende: Psykbrytandes.
Favoritmat: Budget Schnitzel.
Favoritdrink: Allt hon kommer över.
Cornelias bliviande karl: Man, en riktig man. Ingen jävla kycklinunge här inte. I vissa ögon kan han tyckas lastgammal. Snygg. Framgångsrik och smart. Brunett. Blåögd. Rynkor som visar spår på segling, skratt och varma , långa nätter på diverse semesterparadis. Vita tänder som avslöjas bakom ett "jaglermigframgenomlivetleende". Tänk: Sean Connery blandat med en kille i en PEAK PERFORMANCE reklam.
Neas livsmotto: Äh vafan, det kommer gå skit bra.
Neas största mardröm: Allt som har med döden att göra är svårhanterat för henne.
Bästa saken Nea tog med sig till Verbier: En indisk duk porträtterandes Vishnu. Den har faktiskt paljetter.
Neas bästa idé hittils: Vi krökar bara i fem månader.
Förebild: Fredrik Reinfeldt.
Neas kontaktannons:
Läses med en sansad ton.
"Cornelia heter jag. När jag är utomlands brukar jag kalla mig Hannah för ingen fattar vad jag heter annars. Jag är superhetro och förväntar mig att du också är det. Jag gillar inte mesiga killar. Mitt mål i livet är att bli chef. Hur jag ska bli det vet jag inte ännu men jag är säker på att jag kommer lyckas. Det mest osexiga som finns är ointelligens. Jag hatar verkligen det. En relation kan inte bara baseras på kärlek, det måste finnas ett intellektuellt utbyte också. Om du ska ta med mig på en dejt vill jag helst att den ska vara sofistikerad. Vi kanske kan gå och ta ett glas vin på opera källaren eventuellt avnjuta en middag på Sturehof. Jag tycker du ska betala notan. Inte för att jag är snål. Det är bara så det funkar på första dejten. Jag är en generös person och klarar inte av snåljåpar. Efter middagen kan vi väl cyckla eller paddla kajak till något ställe. Vad vi ska göra där får du komma på själv. Jag har gjort en del utspårade grejer i mitt liv men man lever ju bara en gång eller hur. Jag är inte den som bangar och tackar inte nej i första taget. Det svåra steget är hur du ska lyckas bibehålla mitt intresse. Slentarian är inget för mig. Jag älskar att skratta, humor är en av de egenskaper jag värdesätter mest så om du är en snygg version av Robert Gustavsson så känn dig fri att adda mig på Facebook så åker vi ut på äventyr. Cornelia Böttiger var det"
Feel Happy.

Jag ska aldrig sluta le.
Kalla fakta.
Efter två dagars ledighet kollapsade jag. Tror jag har en släng av diverse åkommor, typ halsfluss, hungersnöd och bronkit. Lite cancer kan även kännas av. Olivia är också helt sänkt. Hon har halsfluss, det vet jag för hon äter pencillin. Penecellin. Vet inte hur det stavas. Medicin kan vi kalla det istället. Hela grejen när man jobbar på nattklubb är att man för varje natt blir mer och mer taggad. Man blir mer och mer festsugen. Mer och mer kröksugen. När man sedan är ledig så är man så hypertaggad att både gränser och vett har försvunnit någonstans i hyperexstasen. Därför går allt över gränserna man tidigare trodde man hade. Jag brukar inte ha minnesluckor men sen julafton har jag överbevisat mig själv. Det jag har kommit på är att minnesluckor egentligen inte är någonting man vet om förens man nästa dag bemöts av ett sms från nån Juan där det står "Nice to meet you yesterday, did you have a gd time?". Då inser man att man varken vet om man hade kul eller vem Juan är. Minnesluckan är påtaglig. Första steget mot ångest.
Marc har varit här i ett par dagar och allt verkade gå bra för honom tills han träffade Jägerbombsen. Sen är han ju i ett utsatt läge då han figurerar som lillebror. Det är alltid kul att supa ner lillebröder. Han spårade ur totalt i samband med mina snesteg och till och med kollegorna på jobbet frågade mig hur man mådde dagen efter. Då har man gjort intryck.
Pierre på mitt jobb hade en tävling förra året om vem som kunde dricka flest jägershots. Han drack 57. Femtiosju, och frågar mig hur min lillebror mår. Andra steget mot ångest. Det som Marc gjorde senare på kvällen väljer jag att censurera förbåde hans och andra parters skull. Ångesten är snart fullkommlig.
När jag kom hem på kvällen var det diverse manliga karaktärer i lägenheten. Siri har träffat en riktig söt kille.. Han heter Alexander. Eller Archie. Vet inte exact. Jag sprang i vilket fall som helst runt naken när Archie var här. Fråga mig inte varför. Jag vet inte varför. Jag var inte heller helt naken. Jag hade trosor på mig. Men det är konstigt beteende från min sida. Jag som försöker föreställa en pryd och blyg kvinna. Inte det. Istället blev jag en brysk galen indian. Ångesten är grov när jag träffade honom dagen efter i folkmassan på afterskin. Och nej. Siri och Alexander har inte haft sex. Dock så har han vekligen ansträngt sig får att få ner henne i sänghalmen. Han är en countryboy. Han visade bilder på sina grisar från farmen och gnällde lite om hur han saknade sina jyckar. Jag tyckte det var ganska sexigt. Men det räckte inte hela vägen. I övrigt har jag även fått reda på att jag går ut med Verbiers största player. Känns ganska lyckat.
Bella håller sig i skinnet. Hon är en riktigt kysk kvinna. Stackaren har blivit utsatt i sina försök till att vara snäll av kåta jibbers men hon har faktiskt lyckats. Creds Bella.
Det somliga inte verkar förstå är att Verbier består av killar, män, pojkar, inte kvinnor. Det är ungerfär 30 % tjejer uppskattningsvis. Jag är riktigt bra på att måtta så lita på mig. Kvinnobristen har sina konsekvenser och det forna patriarkatet är ett minne blott. Matmiarkatet är fulländat. Vissa kvällar tror man att det är Men's night. Man skymtar ca 3 kvinnor på klubben. Det är ganska hemskt att bevittna hur utsatta de 3 stackarna blir.
Sitter i skrivandets stund i solen på balkongen, dricker te och försöker bli frisk av A-vitaminerna som flyter ut ur solstrålarna. Lyssnar på Bobby Brown och röker röda Marboro. Frågan är vad som hände. Vad gick snett.
Jag hatar att erkänna det. Men Ludde. Du hade rätt.
Dagens citat: "Jag sover bättre här än i våningsängen" - Bella i dvala på ikeaplaststolen på balkongen.
Marc har varit här i ett par dagar och allt verkade gå bra för honom tills han träffade Jägerbombsen. Sen är han ju i ett utsatt läge då han figurerar som lillebror. Det är alltid kul att supa ner lillebröder. Han spårade ur totalt i samband med mina snesteg och till och med kollegorna på jobbet frågade mig hur man mådde dagen efter. Då har man gjort intryck.
Pierre på mitt jobb hade en tävling förra året om vem som kunde dricka flest jägershots. Han drack 57. Femtiosju, och frågar mig hur min lillebror mår. Andra steget mot ångest. Det som Marc gjorde senare på kvällen väljer jag att censurera förbåde hans och andra parters skull. Ångesten är snart fullkommlig.
När jag kom hem på kvällen var det diverse manliga karaktärer i lägenheten. Siri har träffat en riktig söt kille.. Han heter Alexander. Eller Archie. Vet inte exact. Jag sprang i vilket fall som helst runt naken när Archie var här. Fråga mig inte varför. Jag vet inte varför. Jag var inte heller helt naken. Jag hade trosor på mig. Men det är konstigt beteende från min sida. Jag som försöker föreställa en pryd och blyg kvinna. Inte det. Istället blev jag en brysk galen indian. Ångesten är grov när jag träffade honom dagen efter i folkmassan på afterskin. Och nej. Siri och Alexander har inte haft sex. Dock så har han vekligen ansträngt sig får att få ner henne i sänghalmen. Han är en countryboy. Han visade bilder på sina grisar från farmen och gnällde lite om hur han saknade sina jyckar. Jag tyckte det var ganska sexigt. Men det räckte inte hela vägen. I övrigt har jag även fått reda på att jag går ut med Verbiers största player. Känns ganska lyckat.
Bella håller sig i skinnet. Hon är en riktigt kysk kvinna. Stackaren har blivit utsatt i sina försök till att vara snäll av kåta jibbers men hon har faktiskt lyckats. Creds Bella.
Det somliga inte verkar förstå är att Verbier består av killar, män, pojkar, inte kvinnor. Det är ungerfär 30 % tjejer uppskattningsvis. Jag är riktigt bra på att måtta så lita på mig. Kvinnobristen har sina konsekvenser och det forna patriarkatet är ett minne blott. Matmiarkatet är fulländat. Vissa kvällar tror man att det är Men's night. Man skymtar ca 3 kvinnor på klubben. Det är ganska hemskt att bevittna hur utsatta de 3 stackarna blir.
Sitter i skrivandets stund i solen på balkongen, dricker te och försöker bli frisk av A-vitaminerna som flyter ut ur solstrålarna. Lyssnar på Bobby Brown och röker röda Marboro. Frågan är vad som hände. Vad gick snett.
Jag hatar att erkänna det. Men Ludde. Du hade rätt.
Dagens citat: "Jag sover bättre här än i våningsängen" - Bella i dvala på ikeaplaststolen på balkongen.
Veckans kulinariska måltid.

Recept: Penne.
Salt.
Olivolja.
Grovkornig senap.
Koka pastan, helst 3 minuter för länge. Ställ fram den på spisen. Låt pastan stå framme under hela dagen så den blir helt ihopklibbad och torr. Ta en pastaklump och lägg på tallriken, salta jättemycket, häll på massa olivolja för att separera degen. Ställ in i micron i ca 1, 5 minut tills pastan blir hård. Tillsätt senapen.
BELLA.

Bella, YOUR NEXT!!!
Namn: Isabelle Madeleine Rosén.
Ålder: 18 år. (bäbis)
Nationalitet: Svensk.
Smeknamn; Bella, Bögbella, Bengji..
Intressen: Kröka, Bli full, Supa ner sig, Dricka alkohol, Ta ett glas vin, Ta en öl, Åka skidor, Pussas med Siri, Skratta.
Favoritfärg: Lila, fast hon har inget lila förutom en halsduk.
Favoritlek: Sjunga svenska snapsvisor, Leka splendid med Linn.
Positiva Sidor: Rar, Rolig, Skrattar jämt, Tar inget på allvar, Kan inte öppna laxpaket, Emotionell, Medlidsam, Gråter när du gråter så att man känner sig bättre.
Negativa Sidor: Bella är en liten fegis ibland.
Favorituttryck: Men seriöst hörrni (ingen tar åt sig, ingen blir allvarlig), NÄ är det sant! FAN VA KUL, DET VA VERKLIGEN SÅÅÅ ROLIGT, "En P2 tack", Vafan nu vill jag beställa, Nej så ful va han ju inte.
Musiksmak: Bella lyssnar på allt. NRJ kan väl vara definitionen.
Vanligaste beteende: Leende eventuellt okontrollerbart skrattande. Drinkandes.
Mindre vanligt beteende: Myskvällandes.
Ovanligt beteende: Sträng.
Favoritmat: Senap.
Favoritdrink: Definitivt P2. Bella kommer i princip att förvandlas till en P2.
Bellas blivande man: Skön, Inte modest, Inte nödvändigtvis skitsnygg, förförisk, lite mysitisk britt med skum blick under lång lockig lugg. Tänk Orlando Bloom kombinerat med lite Eric Gadd.
Bellas livsmotto: "Det löser sig". Detta kan enligt Bella appliceras på alla olika situationer och hinder. Skitbra, funkar alltid.
Bellas Mardröm: Att bli kallad slampa i Verbier.
Favoritsmink: Noubas rouge i EARTH kollektionen. Nummer sex tack. Man behöver inte ens en spegel för att det är så bra.
Bästa saken Bella tog med sig till Verbier: Frysta lussebullar, knäck, kola, glögg, rökelser.
Förebild: Courtney Love.
Här är Bellas kontaktannons för er som är intresserade av denna förtjusande kvinna.
"Hei, jag heter Bella, haha! Haha, jag heter Bella. Haha. Vad heter du? Hahahaahahahaha. Jag gillar att gå ut. När jag gör det så glider jag nog till Laroy, inte för att jag tycker det är coolt eller så men det är så sjukt kul. Man kan bara spåra för man känner alla. Det är så skönt att ingen bryr sig. Efter det brukar jag gå med Ludde Holm till Whiteroom och bli jättepackad. Om du inte gillar min bästa kompis Linn kan du dra åt helevete för hon är den skönaste människan i världen. Jag har ingen förståelse för hur man inte kan fatta våra internskämt. SAKNAR DEJ ÄLSKLING! Om du ska ta med mig på en dejt tycker jag att vi ska gå och äta på någon restaurant där det finns senap. Allting blir gott med senap på. Helt omöjligt att misslyckas. Jag är lite busig. Men det ingen vet tar ingen skada av. Man måste ju prova allt en gång annars vet man ju inte vad man går miste om. SEN MÅSTE VI GÅ OCH DRICKA P2. SNÄLLA. GE MIG EN P2. EN P2 MED SENAP. Jag tycker allt är roligt så du behöver egentligen inte vara rolig för jag tycker du är rolig ändå. Ett tag var jag helt utspårad, men den livstilen passade mig inte så nu är jag som filmjölk. Jag har ett nytt liv. Men bakom kulissen döljer sig någonting som du kanske får se om du addar mig på Facebook. Isabelle Rosén."
Olivia aka Råttan.

Kärt barn har många namn så även Olivia.
Namn; Olivia Ebba Miriam Rothschild.
Ålder: 19 år.
Nationalitet: Globetrotter.
Smeknamn: Livi, Livia, Oliven, Råttan, Ölen, Freeridepronolimits.
Favoritfärg: Lila/Armégrönt. Olivia hade ett par åttitalspopljuslila byxor från gul och blå när jag lärde känna henne. I manchester.
Favoritlek: Lambo.
Intressen: Resa, Åka skidor, Träffa nya människor, Dansa och sjunga (onykter), vara mamma som vet allt.
Positiva sidor: Snäll, Vis som de vises sten om inte visare, Bra lyssnare, Rolig, Lätt till skratt, Partykalaspingla, Bra att ha med sig på en resa då hon inte bangar ur på nått.
Negativa sidor: Diplomatisk ut i det sista, tar inte så stor plats, blir arg när andra är arga på saker som hon inte behöver vara arg på.
Favorituttryck: SLUTA SVÄR SIRI!!!!! HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA VAAAA!!!! MÄH! NÄH SÅ GJORDE JAG JU INTE ALLS DE!! NEE ÅÅÅ V KUUUL!!! AAA DE VA HEEELT UNDERBART.
Favoritord: Slutasvärsiri, Va kul, Shit va soft, Höhöschtek, Naaaaiiijjjsssss, Naaaaat.
Musiksmak: Jack Johnson, Jason Mraz, Lugn mysrock.
Vanligaste beteendet: Asgarvandes, empatitittandes på någon av hennes stolpskott till vänner.
Mindre vanlig beteende: Generaliserandes.
Ovanligt Beteende: Stekandes.
Favoritmat: Allt som går att tugga. Fetish för exempelivs grönsakswok.
Favoritdrink: Öl. Därav smeknamnet Ölen.
Olivias drömman: Snygg, stilig, pappapetergodkänd, inga tatueringar, colgateleende, babyhy, kenfrilla. Tänk Calvin Klein mixat med diffus grek.
Olivias mardröm: Att vakna upp med en tatuering på armen där det står Fest på KOS 2007 med tribalmönster. Eventuellt att slösa på vattnet när man borstar tänderna (olivia fatta skämtet nu).
Favoritsmink: Id. Bara id. Id är gjort på mineraler. Kom ihåg det. Id är bra.
Förebild: Nelson Mandela.
Så här kommer Olivias kontaktannons se ut, enligt henne själv.
"Hej, Kul att träffas! Jag heter Olivia Rothschild! Vänta! Kommer snart, jag ska bara åka till Frankrike över helgen men jag ringer dej sen, ja absolut, kul kul, ja kul att höra av dig igen, vänta ursäkta, Heeej Igen! Förlåt! Jag är lite stressad, kom hem från Argentina för 2 minuter sen och planet till Verbier går om 30 sekunder. Jag har inte packat men det löser sig. Jag gillar att uppleva kulturer, jag vill se världen i sitt orginal. Jag är SÅ TRÖTT PÅ KONSUMTIONSSAMHÄLLET VI LEVER I! Jag fattar inte vad folk tänker med. Men Lina, va fan, du kunde väl lika gärna slängt glasburken i glasinsamlingen? Tänk på miljön!!! Sluta använda tändare, vi gör upp eld med sten och pinne istället! Funkar skit bra! Urfolket i himalaya lärde mig det!!! Jag gillar öppna människor, cyniska idioter som inte respekterar varandra går bara bort. Om du ska ta med mig på en dejt så ska du överraska mig. Jag älskar överraskningar och blir lätt överlycklig för minsta lilla gest. Jag gillar att göra aktiviteter, alltså inte bara ligga hemma på dagarna. Kajakpaddling över Ganges vilda forsar med lik på botten skulle inte stoppa mig. Så om du är stereotypen av en snygg kille, mörkhårig, har förföriska ögon och en vilja att se världen och stoppa miljöförstöringen så är jag din. Olivia Råttschilld på facebook. Nej. R O T H S C H I L D:"
GODMORRRGON!!
Efter premiärkvällen är jag en mobil och en plånbok, samt en internetdosa fattigare. Jag tycker det känns bra. Det som känns bäst är att jag hade med min internetdosan ut. Det var ganska genomtänkt, man brukar ha bra användning för den när man är ute. Logga in på internetbanken, kolla kontoutdragen, föra över pengar till diverse saker, betala räkningar. Ja säg när sist man INTE gjorde det. Den är faktiskt ett mångsidigt partytrick.
I varje fall så var det en jävla slyna som tog grejerna. Först tog hon hela väskan (jag hatar henne), sen smyger äcklet iväg i något dammigt hörn på Casbah och börjar rota, hennes vidriga fingrar skakar av upphetsningen för nu har hon snott något och ska få massa saker heeelt gratis (hora), det är inte slut än. Nej, hon ska sedan lägga den länsade väskan på bardisken som någon slags trofé. En jävla runa av något som tidigare innehöll spår av liv men som nu är helt uttömd på energi och livvslust. Min väska såg verkligen övergiven ut när den platt som en fucking jävla pannkaka låg helt utsslagen på baren.
Shit va jag grät. Jag var helt förstörd. Inget någon sa kunde stoppa mina anfall. Men det känns bättre nu.
Alla i vårat krypin är sjuka. Feber eller hosta, huvudvärk eller snuva, benbrott eller öronont, arbetsskador och sömnbrist. Det är ingen av de nyanlända som åkt skidor än. "De har för mycket saker att fixa". Men jag förstår dem.
Jag undrar om någon vet något br aknp för att bli frisk? Jag har inte den själsliga styrkan eller tiden för att vara sjuk. Jag känner mig fan döende.
Kom igen nu Amanda och Rasmus. Ni kan väl åtminstonde signa era kommentarer med någon annans namn någon gång. Bara visa lite team-spririt. Lite känsla. Om ni båda skriver 3 fingerande kommentarer var så har jag helt plötsligt sex aktiva läsare PLUS mina två fotbollskommentatorer. Det är ju glassigt som fan. Om jag är Gunvald Larsson så kan du Rasmus vara Martin Beck. Amanda du får vara den finska kärringen med glugg mellan framtänderna. Hon som myntade uttrycket "Deat aer jaaeg som er keatptean påå den häear båoäten".
Är ni med?
I förrgår på jobbet så serverade jag COCO - CLUBS staff. De är riktigt bra på att svina. Egentligen vill nog alla jobba på Casbah men de vågar inte riktigt erkänna det, varken för oss eller för sig själva. Klockan tre dundrar de in. "CAN WE HAVE A TABLE". Ja ja visst kan dem få det. Placerar dem på vippen och Pierre Jean tar beställningen. De har nu en timme på sig att dricka upp: 2 liter greygoose vodka och 2 champagneflaskor, 10 öl, 2 shakers och oräkneliga shots. Klart att de lyckas. Den tidigare vippen ser efter en timme ut som ett härbärge. Glasflaskor överallt, splitter på golvet, omkullvälta bord och stolar och som krydda på moset ligger någon dekadent fransman avdäckad i nått hörn. Suck.
När jag kommer hem sitter en av COCOS MANLIGA PERSONAL vid vårat kök och sällskapar en av mina vänner. Vem får ni inte veta. Söt var han i varje fall.
Min förföljare is going strong. Jag tror typ han är kär i mig. Häromkvällen låg han i min säng när jag kom hem(!?!?!) utan min vetskap och han har erbjudit sig att celebrera en swedish christmas with me. Det är ju trevligt. Men det finns en gräns. Vi är ju inte gifta.
Nu ringer han, måste sluta.
STAY BLACK.
Lina Nylander
I varje fall så var det en jävla slyna som tog grejerna. Först tog hon hela väskan (jag hatar henne), sen smyger äcklet iväg i något dammigt hörn på Casbah och börjar rota, hennes vidriga fingrar skakar av upphetsningen för nu har hon snott något och ska få massa saker heeelt gratis (hora), det är inte slut än. Nej, hon ska sedan lägga den länsade väskan på bardisken som någon slags trofé. En jävla runa av något som tidigare innehöll spår av liv men som nu är helt uttömd på energi och livvslust. Min väska såg verkligen övergiven ut när den platt som en fucking jävla pannkaka låg helt utsslagen på baren.
Shit va jag grät. Jag var helt förstörd. Inget någon sa kunde stoppa mina anfall. Men det känns bättre nu.
Alla i vårat krypin är sjuka. Feber eller hosta, huvudvärk eller snuva, benbrott eller öronont, arbetsskador och sömnbrist. Det är ingen av de nyanlända som åkt skidor än. "De har för mycket saker att fixa". Men jag förstår dem.
Jag undrar om någon vet något br aknp för att bli frisk? Jag har inte den själsliga styrkan eller tiden för att vara sjuk. Jag känner mig fan döende.
Kom igen nu Amanda och Rasmus. Ni kan väl åtminstonde signa era kommentarer med någon annans namn någon gång. Bara visa lite team-spririt. Lite känsla. Om ni båda skriver 3 fingerande kommentarer var så har jag helt plötsligt sex aktiva läsare PLUS mina två fotbollskommentatorer. Det är ju glassigt som fan. Om jag är Gunvald Larsson så kan du Rasmus vara Martin Beck. Amanda du får vara den finska kärringen med glugg mellan framtänderna. Hon som myntade uttrycket "Deat aer jaaeg som er keatptean påå den häear båoäten".
Är ni med?
I förrgår på jobbet så serverade jag COCO - CLUBS staff. De är riktigt bra på att svina. Egentligen vill nog alla jobba på Casbah men de vågar inte riktigt erkänna det, varken för oss eller för sig själva. Klockan tre dundrar de in. "CAN WE HAVE A TABLE". Ja ja visst kan dem få det. Placerar dem på vippen och Pierre Jean tar beställningen. De har nu en timme på sig att dricka upp: 2 liter greygoose vodka och 2 champagneflaskor, 10 öl, 2 shakers och oräkneliga shots. Klart att de lyckas. Den tidigare vippen ser efter en timme ut som ett härbärge. Glasflaskor överallt, splitter på golvet, omkullvälta bord och stolar och som krydda på moset ligger någon dekadent fransman avdäckad i nått hörn. Suck.
När jag kommer hem sitter en av COCOS MANLIGA PERSONAL vid vårat kök och sällskapar en av mina vänner. Vem får ni inte veta. Söt var han i varje fall.
Min förföljare is going strong. Jag tror typ han är kär i mig. Häromkvällen låg han i min säng när jag kom hem(!?!?!) utan min vetskap och han har erbjudit sig att celebrera en swedish christmas with me. Det är ju trevligt. Men det finns en gräns. Vi är ju inte gifta.
Nu ringer han, måste sluta.
STAY BLACK.
Lina Nylander
Siri Looft

Namn: Siri Ebba Aurore Looft
Ålder: 19 bast som hon skulle säga.
Smeknamn: SS (slaven siri) Sirpan, Sitrik, CreddSiri.
Nationlaitet: Svensk.
Intressen: Bli stupfull, Köpa kläder på tuffa affärer helst med Rasmus som smakråd, Åka bräda, Prata om sex och killar, Låtsas att hon är vår tids största revolutionär.
Positiva sidor: Bra på att laga mat, Lätt till skratt, Bangar aldrig (på nått), Skön, Naturlig, Tycker inget är konstig/fel, Öppen med andra ord, Rolig, Välvillig, Man kan få henne att skälla vid bordet om man ber henne.
Negativa sidor: Creddnojjig, Bernsaddicted, Peppar Mogi att fortsätta med bloggandet, okontrollerbar efter ett viss klockslag på fredags/lördagskvällar, Inte alltid så fin i mun.
Favorituttryck: FAN VA CLEANT! NEJ FAN VA SOFT! ÅH DET VA SÅÅÅ JÄÄÄVLA KUUL!! FAN VA FRÄÄÄSCH ASSÅ! ÅÅ FUCK!! JÄÄVLA FITTA!!
Favoritord: Soft, Cleant, Cool, Äh, Fuck, Fitta.
Musiksmak: Politisktinkorrekt hiphop, LoopTroop, Ison och Phille, Snook, Amy Winehouse, Sizzla, Generellt bra rock, Svaghet för riktiga klassiker typ Madonna och låtar som forever young.
Vanligaste beteende: Skrattandes, Skrikandes, Slarvandes.
Mindre vanligt beteende: Stressad eller Seriös.
Ovanligt beteende: Långsint, Nykter.
Favoritmat: Haricot Verte med vitlök och olivolja.
Favoritdrink: Officiellt: Rom och Cola. Inofficiellt: P2.
Stereotypen av Siris kommande pojkvän: Dreads, Skägg, Mannens man, Kåt, Smal, Grym på skateboard, Lyssnar på sinnesrubbad musik och pratar helst inte, när han väl pratar är han antingen rolig eller sexig. Tänk Jhonny Depp i pirates blandat med lite Promoe med en Touch av Thomas Ledin. Där har vi honom.
Förebild: Mao.
Här kommer även Siris kontaktannons:
TJAAA FUUUCKEEER!!!!!!!! Jag heter Siri, vad heter du?? Jag mår fett braaa!! Livet är en fest, va fan, ta det lugnt, allt löser sig. Jag gillar att gå på konsert, så om du ska ta med mig på en dejt kan vi först gå och ta en öl på Berns och sen sticker vi till Hovet och kollar på The Hives. Dem är så jävla bra. Om du är mesig orkar jag inte med dig, sluta se så jävla snäll ut. Jag vill ha en man, en äkta man. Hårigt ska det vara. Jag skiter i om ditt hår luktar gammal chevré. Va fan det är ju naturligt. jag älskar historiska filmer, typ Troja, Elisabeth, Alexander, Apocalypto så om vi kollar på film är någon av dessa ett givet val. Jag går helst till 2351 på Berns men egentligen tycker jag Visby veckan är den bästa veckan på hela året. Jag har ganska lätt att somna när jag dricker så bli inte förvånad när jag däckar efter vi delat på en flaska rötjut. När jag blir kär bli jag störtkär, berg och dalar kan inte stoppa mig i jakten på dig. Inte för att jag blir en stalket, jag blir bara tillgiven. Skulle aldrig vara otrogen, folk som är det är ju för fan helt jävla cp i huvudet. Mitt rum är ett bombnedslag. Ruinerna efter andra världskriget framstår som kontrollerbara i jämförelse. SÅ om du är den håriga, basröstade, surfarkillen som jag letar efter så finns jag på Facebook. Siri Looft heter jag.
Jobb/Utgång

Jag är så kreddig. Siri är så clean.
Oj så spexigt.

Efter en någorlunda brutal utgång vid ankomstdagen har vi försökt att hålla oss i skinnet. Eller åtminstonde Bella, Siri, Olivia och Daniella. Nea och jag ignorerade nämligen total faktumet att vi är Verbiers stående skämt! Eller åtminstonde orosmoment. Allting slutade i kaos. Vi drack nämligen en relativt aggressiv bål till förkrök, gjord på budgetredbull, säkerligen med extra tillsatser av de dödligt skadliga ämnena som ABSOLUT INTE ska blandas med alkohol. Vi började kvällen med sprit, sprit och ännu mer sprit. Med ifyllda minnesluckor som källa vet jag att vi gick till Puben. Alla hade väntat på att "de sex änglarna" skulle komma. Istället blev Verbier-kru bemött med sex, fullkommligt sinnesrubbade vikingar. En lugn ölkväll på Puben tacklade vi nämligen med att stå och skråla oss hesa till svenska snapsvisor och studensånger. Lambo kändes helt plötsligt mer rätt än någonsin. Även "det var det sämsta vi har hört" var aktuellt. Det var knappt någon musik i bakgrunden och folk omkring oss stirrade på främlingarna med en blick blandad av rädsla och förakt. Bartenderna skulle efter för många halvlitersölglas servera oss jägerbombs. Hela jägerbombsandan bygger på att man (bartendern) ska putta ner shotglasen med jäger ner i glasen med vodka, utan att dessa två blandas, även utan missöden. Men alkoholisterna kunde inte riktigt ha tålamod med hela pyramidbygnadsgrejen och vi rev gång på gång ner shotsen och glasen som frustrerade indianer. Eller vi och vi. Det var jag och Siri som stod för den biten. Vi får väl lyckoönska flickorna ikväll när de ska ut. Själv ska jag roa mig på Casbah så länge och välkomna fyllehögen när de ramlar in runt halv två.
Over and Out.
Lina Nylander
När man var sjutton älskade man sol.

Daniella.

Jag kommer härmed presentera mina roomies en för en. Enjoy.
FAKTA:
Namn: Daniella Alexandra Peri
Smeknamn: Dani
Nationalitet: Ryska
Ålder: 19 år (snart 20)
Intressen: Kröka, Gymma, Skidor, Killar (småbarn), VICTORIAS SECRET SHOW, Hårfön+tillbehör
Positiva sidor: Rolig, Sjuk i huvudet, Charmerande, Fin att titta på, Peppande, Dansant, Pålitlig, Flamsig.
Negativa sidor: Tysta perioder, Tappande av saker som inte exsisterar på fyllan, Inte alltid så modest.
Favoritord: MOTHERFUCKER, YOU'RE GOING DAOUWN, IAJM FROM RÖUSSIA.
Musiksmak: HedKandi, Cascada (host) och "jag gillar faktiskt THE KOOKS".
Vanligaste beteende: Skrattande eventuellt dansandes.
Mindre vanligt beteende: Mytomani om diverse fall och bortappade plånböcker efter för mycket alkohol.
Ovanligt beteende: Städandes.
Favoritmat: Kladdkaka.
Favoritdrink: White Russian (fyndigt Dani)
Sterotypen av hennes killsmak: Kort, snyggsöt, generös, bra dansare, rolig, chipsätandes, helylle.
Så här skulle antagligen Danis kontaktannons se ut:
"Hej, jag är en mysig morgonpigg rysk tjej som kommer ifrån Lidingö. Helst går jag och lägger mig halv åtta. Jag gillar allt som är kul men om du är oskön kan du lika gärna dra åt helevete. You're goin down mothafucka. Jag gillar sex, fast inte så mycket. Egentligen gillar jag det inte alls. Man får faktiskt inte ligga runt. Jag är ju ingen jävla slampa. Jag gillar Nesquik, jag tror jag ska leva på det. Men om du ska bjuda mig på middag så ta mig någonstans där de serverar ost, helst chevré. Det tycker jag är gott. Eller så kan vi gå till East. Du betalar notan, jag är ju ingen jävla feminist. Jag gillar mysiga hemmakvällar men om jag får välja går jag helst ut. I stockholm brukar jag gå till Cafét, det är sjukt soft där. Sen titta förbi på Laroy och gå loss i hiphopbaren. Shit va spårat. Ett självklart avslut på kvällen är White. Jag är bra på att dansa och killar som inte kan det behöver inte ens anstränga sig för att vinna min gunst. Man går ju ut för att spåra, inte för att stå i baren med en pinne i röven. Jag är en riktig fashionista, så kom inte här och säg att höga byxor är osexigt. För det är det inte. Så om du är generös, äckligt snygg, rolig och kan dansa så hör av dig till mig. Daniella Peri på Facebook. "
HompHomp!
Så trött som jag varit idag har jag aldrig, aldrig någonsin varit. En döing skulle framstå som en riktigt sprinter jämfört med mig. Normala saker som att äta, prata engelska, gå, bära skidor och vara glad har framkallat skakningar, stamning, narkolepsi och mjölksyra, Hela jag är ett stort bubbelvatten. Det är inte normalt att behöva tänka "lyft benet nu lina" för varje trappsteg man tar. Det är för mycket för mig. Jobba sju timmar varje natt, sova i fyra, åka skidor i fem och sen jobba igen. Det behövs mer vila. Mer sömn. Mer kudde. Mer täcke. Mer madrass. Mindre vakna timmar.
Nu har jag just ätit middag, gourmet var bara förnamnet. Musli med fettomjölk och en tomat som smakar guldfisk på ett trött knäckebröd. Mums. Jag kan fixa receptet till er som vill ha det. För mig är det lugnt.
Denna morgon hade jag tänkt sova ut, men så blev det inte. Anledningen till detta var att en kille kom, oanmäld hem till oss och väckte mig genom att sätta sig på min säng. Han hade köpt frukost. Det är jättegulligt men varken min kropp, vår relation eller mitt psyke var redo för det. Kändes ungefär som ni vet när man sitter och halvsover hemma och någon i ens familj helt plötsligt rycker tag i en som om de vore en sinnesjuk mördare på jakt efter nästa offer. I varje fall blir man skiträdd och skriker rakt ut som fröken sinnessjuk nummer två. Hjärtat klappar och man får en slight touch av andnöd, man stirrar sig maniskt halvvaket omkring för att kunna tolka det man nyss upplevt utan att finna några svar.
Vi körde jibberstyle i skogen igår. Jag och Vanessa. Eller vi försökte. Sveriges tätaste granskog med klippor hade inte varit en match jämfört med det här. Olivia du måste sluta vara hemma när du behövs med dina 360 kickflips over the rocks and on the treetops. Kom igen nu. Visa lite välvilja. Vanessa är en riktigt modig krabat, inget kan stoppa henne. Inte ens det enorma droppet (du vet vilket) vi stod framför i början av skogen. Du bara köttade. No limits. Nya freeride. Jag däremot körde straight to the rock and went down. Men de va lugnt. Ingen skada skedd. Trots det femton meter höga droppet. Ingen big deal.
Pierre var riktigt snäll igår. Jag frågade honom om han var gay, det var han inte. Han är bi. Bara så ni vet.
Sayonara mina vänner.
Daniella har förresten en ny favoritlåt. The Iron Sea. Den är rätt pampig. Lycka till med osten nu.
Lina Nylander
Nu har jag just ätit middag, gourmet var bara förnamnet. Musli med fettomjölk och en tomat som smakar guldfisk på ett trött knäckebröd. Mums. Jag kan fixa receptet till er som vill ha det. För mig är det lugnt.
Denna morgon hade jag tänkt sova ut, men så blev det inte. Anledningen till detta var att en kille kom, oanmäld hem till oss och väckte mig genom att sätta sig på min säng. Han hade köpt frukost. Det är jättegulligt men varken min kropp, vår relation eller mitt psyke var redo för det. Kändes ungefär som ni vet när man sitter och halvsover hemma och någon i ens familj helt plötsligt rycker tag i en som om de vore en sinnesjuk mördare på jakt efter nästa offer. I varje fall blir man skiträdd och skriker rakt ut som fröken sinnessjuk nummer två. Hjärtat klappar och man får en slight touch av andnöd, man stirrar sig maniskt halvvaket omkring för att kunna tolka det man nyss upplevt utan att finna några svar.
Vi körde jibberstyle i skogen igår. Jag och Vanessa. Eller vi försökte. Sveriges tätaste granskog med klippor hade inte varit en match jämfört med det här. Olivia du måste sluta vara hemma när du behövs med dina 360 kickflips over the rocks and on the treetops. Kom igen nu. Visa lite välvilja. Vanessa är en riktigt modig krabat, inget kan stoppa henne. Inte ens det enorma droppet (du vet vilket) vi stod framför i början av skogen. Du bara köttade. No limits. Nya freeride. Jag däremot körde straight to the rock and went down. Men de va lugnt. Ingen skada skedd. Trots det femton meter höga droppet. Ingen big deal.
Pierre var riktigt snäll igår. Jag frågade honom om han var gay, det var han inte. Han är bi. Bara så ni vet.
Sayonara mina vänner.
Daniella har förresten en ny favoritlåt. The Iron Sea. Den är rätt pampig. Lycka till med osten nu.
Lina Nylander
KAXIGT!
Ikväll är det vip-öppning på den nya, fräna, fräcka, fräscha klubben COCO CLUB. Amanda, för din information så kommer faktiskt JUDE LAW att vara där. Så du kan ta dina britter och köra upp nångonstans där solen aldrig skiner. Det ryktas även att Al Pacino kommer. Om detta rykte stämmer så måste jag nog tyvärr säga upp mig från mitt jobb med omedelbar verkan. Coco är ett nytt koncept, nya människor. Ett nytt prestige ställe i FARM CLUB anda. Det är inget ställe för säsongare med långt hår och skägg, kaxiga quote tischor och mössa med andra ord. Det är en trend här, med balla, tuffa, coola, fuckoff tryck. Har några exempel på tröjtryck jag sett: "I'm not a kriminal, but my skiis are", "Stay cool, Stay Black, Stay Snow" . Det var visst inte så många exempel just nu men då jag har fått en lätt touch av alzheimers så kan ingen klandra mig. I varje fall, har du på dig en sån tröja så äger du världen. Det är lite som att köpa ett självförtroende. "Köp två pissoff tshirts och få en rätt tuff attityd på köpet".
Jag jobbar på Casbah, det är ett fyraställe som stänger fem. Paradoxalt men det är allt här. Dit kan säsogarna gå. Jag är värdinna/servitris och tar hand om borden. Det är verkligen skitkul, Casbah är Verbiers motsvarighet till Whiteroom, typ. Eller nej, egentligen har de inget gemensamt förutom att de stänger samtidigt. Vilket de rent teoretiskt heller inte gör. På Casbah finns en rockbar, där är alla "shitfaced" som man säger om man är riktigt kontinental. Det är typ steget efter dyngrak om jag fattat det rätt. Jag har en del kompisar som brukar passa in på den beskrivningen. Jag nämner inga namn. Men Siri, Linn, Bella och Amanda kan känna sig träffade.
Förlåt.
Jag jobbar med en bög, eller jag tror att han är bög. Han heter Pierre Jean, man kan ju tycka att han borde hetat Jean Pierre, men icke. Så lätt skulle vi inte ha det. Så igår sa jag nog Jean Pierre till honom ca 40 gånger. Han gillar nog inte mig men jag bryr mig inte, eller jag orkar inte med sådana bagateller. Jag ska fortsätta säga Jean Pierre till honom i fem månader.
På tal om namn så finns det en kille/man/snubbe/ här, han heter Kit. Hur kan man heta kit, en synonym till kit är för fan uppsättning. Hej! Kul och ses. Uppsättning! Okej om det var någon glassig eller rolig sak man var döpt efter. Typ vattenskoter eller concord. Min son ska nog heta concord. Men kit, en kit kan ju vara vem som helst. Ingen vet egentligen vad ett kit innehåller. De på TV-shop vill alltid sälja Kit.
Man går ut på dejter här, eller dejter och dejter, killar frågar om "they can take you out". Det är ganska gulligt. Gulligare än fem i fem ragget man bevittnat alltför många gånger utanför diverse av Stockholms uteställen. Jag upphör aldrig att förvånas över vilka repliker vissa får till. En del av dem är riktigt bra men de flesta suger verkligen. Det osar desperation. Desperation är osexigt, det är därför folk misslyckas.
Saker jag ska göra ikväll:
Anlända till jobbet och vråla "HELLO JEAN PIERRE".
Råka spilla en drink på någon.
Råka tappa en hel bricka framför min chef, helst på hans fot.
Fortsätta låtsas att jag faktiskt har kontroll över champagneflaskorna när jag öppnar dem.
Saker jag INTE ska göra ikväll:
Bli full på jobbet.
Vara trevlig mot Jean Pierre.
Ge mitt nummer till okända pedofiler.
Träffa Al Pacino med en champagnekork i pannan.
Ta hand om Daniella som tappat en plånbok som hon inte hade med sig.
Lina Nylander
Förföljelse.
Vad är det för fel på männsikor som förföljer en? Allvarligt, folk måste ju fatta vinken. Men nej, med total ignorans bemöts alla vibbar som man desperat försöker sända ut. Är jag en dålig vibbare eller är folk bara så jävla lökiga att de inte förstår sig på vanligt mänskligt beteende.?!!!!!
Man skulle i och för sig kunna köra på den mer ruffa stilen, lite mer OVERKILL som mogi skulle säga. Typ bara be folk som inte fattar vibbarna att "go straight to hell" eller använda nått annat mogifierat uttryck.
Det krävs en hel del mod för att våga köra på overkillstilen, men det verkar ju vara den slutgiltiga lösningen.
SLUTA RING MIG DITT CP!
Så typ.
Nu ska jag bara kolla mig själv i spegeln och öva på mitt nya fuck off sätt. Våldta min personlighet. Ska nog skaffa en speciell look för det, inte våldtäktsgrejen utan fuck off grejen. Så folk fattar vibbarna när jag är på det humöret. MOHAHAHAHA.
Spontanitet.
Spontanitet är ett relativt begrepp, anledningen till relativiteten är den vaga gränsen mellan vad som räknas som spontant och vad som räknas som impulsivt. Jag har alltid beundrat spontanitet, diffusa, otippade saker man gör och initiativtagande. Men när spontaniteten övergår i okontrollerbar impulsivitet känns det ganska osmickrande. Kan det finnas ett sammanhang, ju mer spontan man är desto mer impulsiv blir man av ren automatik? "Man lever bara en gång", en klysha som bidrar till detta oberäkenliga beteende. Jag hatar den klyschan. Den får vissa personer att begå handlingar som de egentligen varken kan eller vill stå för i efterhand. Anledningen till det är att de i stundens hetta resonerade i "you only live once" klyschans djupa vatten.
Här är en några tänkvärda rader jag fått av en kär vän efter ett bråk som kändes som sju svåra år.
"Minnen är resultatet av allt som kunde undvikits
att vara någon som säger att man gillar mysiga hemmakvällar på psyket och långa promenader längst tågrälsen.
Jag är en förlorare och förlorare tror bara på tillfälligheter
vi måste ju
för det räcker inte
med att bli älskad
för att veta vad kärlek är måste man bli lämnad också
Det är aldrig stilla inuti
jag var tio när jag för första gången ångrade hela mitt dåvarande liv
jag begick ett misstag
numera har jag dock lärt mig hur man kan skapa ett helt liv genom att hela tiden begå misstag
jag hörde polstjärnan viska inatt "du är så vilsen, så vilsen att inte ens jag kan visa dig hem"
Så väldigt mycket älskar jag dig för inget gör så ont som du
Inget gör mig lika vilsen och att jag vill stöta bort dig från mig betyder ju egentligen
bara att du är det finaste jag har
just det där med att prata med dig på kvällen och säga kommer inte du till livet imorgon kommer inte jag heller
till varandra
men jag kan aldrig bli fantastisk med dig
och jag kan aldrig någonsin bli fantastisk utan dig
det är det
det är det som kommer att förstöra mig
hur jag än gör
vilken väg jag än väljer
kommer jag aldrig någonsin komma fram"
Jag vet att du vet att jag skriver till dig nu, du vet vem du är och jag älskar dig mer än jag trodde man kunde älska en vän. Konsten är ju att förstå. Himmel blå Himmel Blå med Håkan Hellström passar ihop med den här texten.
Saknar dig Love...
Deppig? Lyssna på Guillemots - Sea.
Så mår du ännu sämre.
Lina Nylander
Cheers mate

Trött. Överdrivet trött. Fjärde dagen på resan eller vad man nu brukar bortförklara tröttheten med. Det har varit min fjärde dag i en vecka nu. I vilket fall som helst så har jag märkt att det finns en väl utbredd tonårsalkoholism här i Verbier. Detta märkte jag efter en jägerbomb för mycket igår, fråga mig inte hur jag kunde märka det just då. Men märkte gjorde jag. Jag skulle säga att det var 20% kul, 20 % gratissprit och 60 % uttråkning som la grunden till detta. Alkoholkonsumtionen här är ju inte bara en del av kulturen, överkonsumtionen beror på att det är en by fylld med ungdomar i tjugoårsåldern utan föräldrar. Det låter ganska banalt men det är sant. Det kan ju inte sluta väl. Tänk er vecka nio mentaliteten, fast kronisk.
En av anledningarna till att utelivet är ganska hedonsistiskt här i Verbier för tillfället är att Engelska Armén är här. De är väl runt 60 snaggade killar i åldern 20-30 som är här på semester i sex veckor. Engelska staten bjuder. Det är ju verkligen jätteintelligent att skicka sin armé på en rehabbig resa till Verbier i sex veckor. Tycker det låter jättebra. Verkligen, jättesmart.
De har ganska speciella traditioner britterna. En av dem äger rum varje tisdag, "Gay Night". Då ska alla klä ut sig tlll superbögar. Maskerad varje tisdag i sex veckor. Jag undrar varför dem vill ha gay night tema varje tisdag då de har Gay Night varje dag i armén till vardags. Teori någon? Inte? Ne. Amanda, kom igen nu. Du är min enda kommentator, visa lite Good Will nu. Kom igen. Du är min nya Peter Eng. Eller Lasse Grankvist. Your choice.
En annan av deras traditioner som är ganska osund och sjuk är:
En av killarna får uppgiften att bajsa någonstans i huset där de bor, fördelaktigt på något väldigt svårfunnet ställe för att så länge ingen hittar bajshögen så blir bajsmannen bjuden på allt han vill i mat, boende och dryckesväg.
Denna tradition har ju mynnat ut i de mest diskutabla upptäckterna. Därav den jag delgavs: Armé killarna hade letat överallt, överallt i tre veckor, och inte överallt som i överallt utan verkligen ÖVERALLT. Inget poop. De började misstänka att bajsmannen inte hade kunnat genomföra sin uppgift utan att dem helt enklet var lurade. Bajsmannen svor att så inte var fallet och sa: "You'll find it soon beacause it's soon finished" Ingen förstod någonting av hans löfte förens några dagar senare.
Bajset var i smörpaketet.
Han hade helt enkelt tömt smöret, gjort sitt, lagt tillbaka det för att dölja hemligheten och sen låtsats som det regnat när hans kompisar ställt fram smöret på frukostbordet under tre veckors tid.
Creds till bajsmannen i vilket fall som helst. Det är otroligt innovativt. Ren kreativitet rakt igenom.
Svårslaget gömställe.
Nu litar jag på dig Lasse.
Lina Nylander
Daniella festar loss i Verbier.
Klockan är halv nio. På kvällen, inte ens det. Klockan är tio minuter över åtta. Jag frågar min superpigga roomie Daniella vad vi ska göra ikväll. "Jag ska nog gå och lägga mig" svarar klimakteriedani. Klockan är halv nio, toppen på kvällen då alla möjligheter och dörrar fortfarnde står öppna. Klockan halv och hon ska gå och lägga sig. Det bästa var att hon försöke skylla över sin narkolepsi på mig. På mig och på min musik. För att hålla henne vaken krävs nämnligen någon riktig riktigt hardcore låt. Typ Nathalie med Ola Svennson.
Allt jag har kvar att säga är godnatt. Godnatt Daniella.
Dagens citat: "Jag ska nog gå och lägga mig"
Diagnos senildement. Yngsta fallet någonsin.

En bild säger mer än tusen ord.
Jag saknar dig Marc!

Får jag lov att presentera min lillebror, Marc. Marc Nylander. Marc har världens bästa storasyster. Hon heter Lina. När Marc var liten fick han alltid vara med Lina och leka. Hans vanligaste roll var hund. Ibland lekte de hund utomhus, då oftast på asfalt då hunden ville ha en långpromenad, det vill alla hundar, speciellt Marc, det VISSTE Lina. Han kom hem med blodiga händer och knän dem gångerna. Lina tyckte inte att det var mer än rätt att hunden fick rastas så Marc och Lina fortsatte alltid leken tills Lina inte längre var på humör.
Förlåt Marc.
Veckans mest kulinariska måltid.

Idag träffade jag min boss. Eller snarare mina bossar. Men megabossen var först i kö. Han heter Laurent. Kallas Latte. Tycker inte ni att det är ett något orginellt smeknamn?" Hej Latte, ska vi ta en latte". Hursomhelst så får man tackla den kulturkrocken genom att låtas att Café au lait och latte inte är synonymer här i Verpan.
Idag gjorde jag bort mig för första (tror jag) gången. Jag går, spatserar snarare, ner i byn och ska gå till posten. För det första är jag som total rookie helt omedveten om att butikerna kör någon form av spansk siesta här så inget är öppet t.o.m. 1500. Men men, jag ignonerar alla signaler som tyder på att så ska vara fallet och spatserar glatt vidare. Vid place central, "citykärnan" är jag lite ouppmärksam på vart jag sätter fötterna, det är snorhalt på marken men det har aldrig stoppat mig. Förens nu. Jag faller handlöst, helt utom kontroll. Stig Helmers förebild är vem jag är. Ger ifrån mig ett litet tjut, även det helt okontrollerat. Sen ligger jag där. På backen. Ensam. Alla säsong-babes är såklart närvarande och garvar när den kroppskontrolls-befriade kvinnan reser sig upp, blöt och släpar iväg, utan en enda vän. I skammen. Amanda, du vet hur det känns!
Imorn kommer en New - Zeeland kille och flyttar in. SÅ SÄSONGIT som Daniella skulle säga.
Nu ska vi spela kort och dricka te med några nyvunna vänner.
Over and Out.
Lina Nylander
Australian Tis and Me!!!!

Snow.

GODMORNING VERBIER!!!
Den här säsongen kommer bli otrolig, det har snöat extremt mycket i tre dagar nu! Snön är perfekt. 40 mil av pist framför mina ögon!!!
No friends on a powder day.
Over and Out!
Lina Nylander
Grolschen.

Tre decimeter snö på tre timmar. Min lugg älskar regn.

Weekend i Verbier.

12 timmar senare, träpanel och smutsöl.
Genevé airport: Tre timmar försenade står vi förstelnade. Vi har ingen transfer till Verbier. Men det finns olika alternativ.
Buss- Oneway, inga byten, 2 timmar direkt transport. Myskänsla. Alpväg. Billigt. Låter briljant!
Schuttle- Stekbuss för två personer, privat chaufför, door to door, snabbt och effektivt. Bokningsreferens?!
Bil - Snabbt, flexibelt, praktiskt, kravlöst. Körkort i minst 2 år är ett krav. Jag är nitton. Tänk själv.
Direkttåg- Finns ca ett på två år. Om du har tur.
Backpackertåg- Minst två byten, Tjernobyl känsla, panikartade bagageöverföringar från perrong till vagn, oklara stationer, släpigt. Tar minst fyra timmar. Ingen sympati för utländska medpassagerare. Krav på enorm muskelkraft i armar och axlar samt extrem stresstålighet. Aldrig i livet.
Hittade i varje fall ett Backpackertåg.
Det är inte tåg i bemärkelsen svenskt tåg, x2000, detta är Schwiez, Schweiz är pittoreskt, Schweiz kan inte skylta, I Schweiz skriver man för hand i biljetterna om det sker ändringar. Men schweizisk handstil. Je ne comprends rien. Schweiz är ett diffust land. Fantisera ihop en bild på en betande kossa på en alptopp som plötsligt får bråttom. Så lätthanterligt känns det här. Superväskan är nu ett större problem än någonsin. Jag är ett större stolpskott än någonsin. Daniella låtsas att hon har allt under kontroll, reseguiden numero uno.
Om jag fick gissa skulle jag aldrig tro att jag var i ett skatteparadis, snarare i en något glassigare form av forna Sovjet. Om Putin varit där hade ingen blivit förvånad. Inte ens Stalin själv. Vi har två byten, ett från ett tåg till ett annat, ett från ett tåg till en buss. Ingen vet var dessa byten ska ske. Men ske ska dem. Totalt innehas 11 väskor. Varav superväskan och två skidfodral. En vagn är ett måste för vår överlevnad, utan vagn är vi ingenting.
Vi kom, Vi sprang, Vi lyckades. Vi är framme. Vi bemöts av en träpanel. "Hej, här ska ni bo i fem månader, jag är eran massiva träpanel". Jag ignorerade den totalt.
Vi gick till Puben, genast. Mat och öl var nu inte bara glädjeämnen för oss utan två djuriska instinkter. Där var det fest. Vi hängde upp med några jibberkillar som guidade oss genom menyn och tipsade oss om Grolsch-ölens alla fördelar. Dem är inte få. Festen här är inte jämförbar med i Stockholm. (Puben serverar mest öl i hela Schweiz trots att det är stängt fyra månader och mest Carlsberg i hela Europa*) Stureplan som sägs vara the place to be har nu förvandlats från att vara en glorifierad bit av stan till något man helst inte besöker frivilligt. Laid back var ordet. Jag kan ha fel men den dagen jag ser en Grolsch med saftflaskakork i stl XL i Oscar Durlings hand med kanske Stockholm återigen är med i samma liga.
Hade vår första efterfest inatt. En kille från New zeeland sov i vårt master bedroom. Han bäddade till och med sängen efter sig när han gick. Ta lärdom av det.
* Information ifrån en "salongsberusad" festival snubbe. Dock är det sant att de serverar mest öl i Schweiz.
Skål.
Lina Nylander
FINAL CALL FOR PASSENGER: LINA NYLANDER AND DANIELLA PERI. PLEASE ARRIVE IMMEDIATELY TO GATE NUMBER F59!!!
Klockan är inte mer än 8.30 denna dunkla, regninga, något dekadenta fredagsmorgon, när vi efter mycket om och men fixat incheckningen med ungerfär 40 kilos övervikt. Vi behövde inte betala, andledningen till detta är enligt min egna teori att SAS-snubben i disken redan utvecklat stor empati för dessa två "wannabe jibbers budar" som utan samvete glodde på honom med stora, skräckfyllda ögon. Mn ryska reskamrat Daniella hade hittils inte haft det så lätt. Hon var inte värd detta. Speciellt inte efter hennes lyriska och målande beskriningar om hur lätthanterlig och praktisk hennes "fina" 160 liters (hockeytrunkliknande) väska var.
Tvivellöst den absolut bästa väskan. Inget kan stoppa superväskan. ingen. Oslagbar var nyckeordet.
Tycker därmed att det var onekligen oprofessionellt av SUGSAS att inte berätta det vi senare fck reda på: Ett collie får inte väga mer än 32 kilo av säkerhetsskäl. Enkel matematik talar för att en 160-litrare är mer av en tungviktare än så.
Detta delgavs oss 40 minuter innan flytt till Verbier. Ryssar har tydligen hett temprament. Har jag hört. Detta var SAS-snubbens första misstag.
Incheckningskillens tabbe nummer två var hans svar på frågan "Vad ska vi göra nu?!". Han tacklade det med ett ignorant " Jag vet inte". Nehe, han visste inte. Han visste inte någonting. Hela hans svar lös av ingenting. SAS-kille elikamed nada. Inte för att jag direkt väntade mig mycket av supersnillet bakom disken men kunde han inte kommit på någonting litet, inte mycket, bättre svar. Något någorlunda utvecklande, eller åtminstonde insprierande.Nix.
Det var därför vi inte blev tvingade att betala. Snacka om en konstald empati för övervikt. Fakeempati i sin renaste form. Han lät oss inte slippa av ren godhet och medkänsla (min första teori) utan av rädsla. SAS-killen var rädd för oss nu. Vi var ett levande utgörande hot, en fara, en risk, en olöslig gåta. Han visste varken ut eller in. Han hade inget val än att le sitt typiska "såhärlervipåsassmile" och låta oss checka in.
To be continued.
Lina Nylander